Efter tre års byggande stod Valthornet (Kinesiska Muren) färdigbyggt med 179 lägenheter plus tvättstugor, bastu och lokaler för fritidsverksamhet. Även ett dagis (eller barnträdgård som det hette då) för 40 barn hade byggts och hyrdes ut till kommunen. Enligt den nya tidens anda skulle båda föräldrarna ges möjlighet att arbeta och bidra till hushållskassan. Behovet av bostäder var fortfarande stort. Mycket slum återstod. Under rubriken ”Otroligt bostadselände i Kristianstad” beskriver Kristianstadsbladet 1957 en fastighet mellan Västra Boulevarden och Teatergatan där lägenheterna saknar eldstad, dryper av fukt och har mossa som gror. Texten inleds med: ”Råttor kanar på köksgolv som är isbana”. Signaturen har varit i tillfälle att ta en titt på ovan nämnda fastighet och lägenheterna i samma. Det är ingen liten fastighet, och där bor människor i varje prång, ofta under förhållanden som vi skulle förnekat som möjliga i vår tid, om vi inte sett eländet med egna ögon. Kristianstadsbladet, 23 november 1957. AB Kristianstadsbyggen gick strax igång med nästa byggprojekt, denna gång på Lyckans Höjd. Här reste sig 1958 Kristianstads första moderna höghusområde med 460 lägenheter, underjordiskt garage, central pannanläggning och barnträdgård. I lokaltidningen beskrevs området som ”en stad i staden” och ”Manhattankvarter”. abk:s jubileumsbok 22 De höga husen med sina moderna lösningar blev tecken på att en ny tid kommit till Kristianstad. Men höjden ifrågasattes också. När AB Kristianstadsbyggens VD Sven Hansson 1961 presenterade ett förslag till punkthus på Vilan i tio till tolv våningar verkar reportern från Sydsvenska Dagbladet inte ha blivit övertygad: Nog skulle det bli pampigt alltid med några sådana utropstecken i stadssilhuetten, men frågan är väl om det blir så trivsamt. Har Kristianstad verkligen så ont om tomtmark att man måste gå i höjden på det viset? Sydsvenska Dagbladet, 1 april 1961. 1961, drygt tio år efter starten, hade Kristianstadsbyggen 3 800 hyresgäster. En jubileumsskrift togs fram där man framhöll insatser som bolaget gjort för fritidssysselsättningen i sina bostadsområden. Det sociala ansvaret tog sig flera uttryck, bland annat hade en särskild förening bildats för fritidsverksamheten som pågick i fyra lokaler och ett ”fotolaboratorium”. Dessutom ordnades fester vid midsommar, lucia och jul. De nybyggda bostadsområdena gjorde att Kristianstad växte. Men också människorna skulle växa. Redan från början fanns ambitionen att leverera en boendemiljö som förutom hög materiell standard även skulle stimulera till umgänge och engagemang.
ABK_JUBILEUMSBOK
To see the actual publication please follow the link above