Kristianstad reser sig ur slummen En snabbt växande befolkning tillsammans med arbetslöshet och bostadsbrist fick under slutet av 1800-talet en miljon människor att utvandra från Sverige. Andra övergav hembygden för att flytta in till staden där man hoppades få ett bättre liv. Ofta väntade rum i torftiga hyreskaserner. Nästan alla bostäder byggdes och förvaltades i privat regi och underhåll var inget som prioriterades. Till långt in på 1930-talet hade Sverige Europas sämsta boendestandard näst efter Finland. Allt fler tyckte att det allmänna borde ta ett större ansvar för att ge folk ordentliga bostäder. Formerna för hur det skulle ske diskuterades länge och det man slutligen fastnade för var det kommunala bostadsbolaget. Genom att kommunen agerade på bostadsmarknaden och hyrde ut lägenheter till rimlig hyra, kunde man sätta press på enskilda fastighetsägare. I Kristianstad fanns slum både i centrala staden och på Vilan. I början av 1950-talet var 97 lägenheter med ungefär 300 boende utdömda. Bostadssaneringen gick trögt. Kommunen försökte köpa de illa skötta fastigheterna för att riva och bygga nya bostäder, men husen var små och taxeringsvärdet ofta högt. Det krävdes flera gamla fastigheter för att få så mycket tomtyta att man kunde bygga ett nytt, modernt bostadshus. Med saneringsbidrag försökte man stimulera abk:s jubileumsbok 10 Den som bor i ett dåligt skött hus, i en eländig bostadsmiljö, kan ändå känna sig hemma. fastighetsägarna att själva bygga nya bostäder, men initiativet fick inget större gensvar. I en utredning beställd av stadsfullmäktige 1949 varnades för en återgång till den finansiering av bostadsbyggandet som rådde före andra världskriget med alltför stort inslag av spekulation. För att motverka detta borde huvuddelen av bostadsbyggandet ske genom företag utan enskilt vinstsyfte och under kontroll av kommunen, menade utredningen. Vid den här tiden utgick statligt stöd till bostadsbyggandet i form av förmånliga lån och generella subventioner. Motkravet var att bostadsföretaget rättade sig efter uppsatta regler för allmännyttan. Det gällde bland annat utdelning på eget kapital. Kravet att allmännyttiga bostadsbolag även måste vara kommunägda, kom inte förrän 1974. DEN 23 FEBRUARI 1950 bildades AB Kristianstadsbyggen. Som ägare stod Kristianstads kommun och fackföreningsägda Riksbyggen. Redan året därpå hade man byggt 51 lägenheter i företagets första byggprojekt, kvarteret Valthornet. I färdigt skick skulle den 200 meter långa och fyra våningar höga fastighetslängan längs Kanalgatan komma att bli känd som Kinesiska Muren. Lägenheterna utannonserades i lokaltidningarna. Intresserade uppmanades att komma till expeditionen på rådhuset. På utsatt tid hade inte mindre än 750 personer
ABK_JUBILEUMSBOK
To see the actual publication please follow the link above